"Kvinnor skadas för livet – vi måste sätta stopp nu"

16.09.2019

En undersköterska i Malmö slår larm om utbrändhet hos den stressade personalen – och skadade patienter:

5:00 klockan ringer. Går upp, gör kaffe och duschar. Tar en stund att piggna till, sovit dåligt då jag kom hem från jobbet strax efter 22 kvällen innan.

6:10 cyklar till jobbet.

6:30 byter om och stämplar in. Tar en snabb titt på patienttavlan, fullt på avdelningen. Pratar snabbt med nattpersonalen, under natten har de förlöst 9 patienter varav 2 akuta snitt. Fullt på BB så flera av de förlösta ligger kvar på förlossningsavdelningen. Barnmorskorna och undersköterskorna är trötta och hålögda.

6:45 snabb samling av dagpersonalen, ser att en undersköterska är sjuk. Bemanningen är 6 barnmorskor och 4 undersköterskor för dagen på 15 rum.

6:50 får snabb rapport på mina 3 patienter, 2 oförlösta (en fullvidgad och en öppen 3-4 cm) och en förlöst.

7:00 går in till den fullvidgade patienten tillsammans med barnmorskan. Kvinnan är förlossningsrädd och har gått i terapeutiska samtal, hon vill inte gärna bli lämnad ensam. På rummet ser jag att en av mina andra patienter ringer, ursäktar mig och går ut.

7:10 Kvinnan som är öppen 3-4 cm har en dålig CTG-kurva och läkaren vill ta laktat. Springer och hämtar laktat-vagnen och rusar till rummet. Dukar upp till provtagningen och provet tas. 2,5 visar apparaten, barnet mår bra.

7:20 går ut med vagnen och fortsätter till patientköket. Plockar ut diskmaskinen och kollar så det finns förlossningsmackor förberedda.

7:25 Den förlösta patienten ringer, går till hennes rum och presenterar mig. Hon vill gärna ha hjälp med blöjbyte och få lite frukost.

7:40 Går halva morgonrundan, fyller på eda-vagn, laktat-vagn och funktionstestar sugklockan. Tar en snabb titt i sköljen, packar instrument och placentor.

7:55 Går in till den fullvidgade kvinnan. Bebisen står inte riktigt på bäckenbotten än, hjälper barnmorskan att utföra "spinning baby".

8:30 Hjälper barnmorskan med en sista lägesändring när det ringer på den förlöstas rum igen. Ursäktar mig och går ut.

8:35 Den förlösta kvinnan behöver hjälp på toaletten. Tar blodtryck och temp innan hon reser sig. Hjälper patienten upp och stannar i rummet medan hon är på toaletten, passar samtidigt på att tempa bebisen, fixa i ordning kvinnans säng och plocka disk.

8:50 Kommer ut ur rummet, går in på expeditionen och skriver upp kontrollerna jag gjort. Passar på att sitta ned i 2 minuter.

9:00 Den fullvidgade kvinnan ska börja krysta och barnmorskan ringer på mig. Går in och dukar upp för förlossning. Drar upp k-vitamin och oxytocin. Kvinnan har svårt att följa barnmorskans instruktioner, hon är trött, har fruktansvärt ont och är livrädd. Hennes partner är blek och villrådig.

Jag försöker prata med henne, andas med henne och svalka henne med kalla handdukar. Kvinnan får inte rätt på krystandet och jag får försöka hålla upp hennes ben samtidigt som jag håller henne i handen och försöker vara en trygg punkt.

10:25 föds en fin liten pojke och jag tar pH-prover samtidigt som barnmorskan frotterar pojken.

11:00 önskar jag paret grattis än en gång och går ut med alla saker och sopor till sköljen. Under tiden jag varit inne hos min patient har en kollega hjälpt till med ännu ett laktat hos min andra patient. Provet var högre denna gång, 4,3 och läkaren vill ta ett nytt genast.

11:05 rusar in med laktatvagnen, provet tas; 5,1. Beslut tas om urakut snitt. Hjälper barnmorskan sätta kateter, samtidigt som vi klär på patienten operationsmössa, strumpor och ser efter så att hon inte har några smycken. Två kollegor kommer med akutbritsen, vi hjälper patienten över och vi kör till op-salen.

11:25 barnet är ute och mår bra. Tar emot placentan av läkaren, tar prover och ser till att pappan mår bra.

Huvudet bultar och stressen äter upp en inifrån. Det är ohållbart, det kan inte få fortsätta så här

12:00 Kommer på att jag inte ätit än så tar en knäckemacka på stående fot samtidigt som jag tittar på klockan. "Bara" två timmar kvar till vi lämnar över. Ser samtidigt 3 förrådsvagnar stående i korridoren.

12:05 hjälper min förlösta patient in på BB.

12:20 gör i ordning förlossningsfika till den nyförlösta kvinnan och hennes partner. Tar samtligt med mig vågen och väger och mäter den lilla pojken.

12:40 kopplar upp en ny patient till CTG. Hämtar kaffe och dricka till paret.

Går sedan till sköljen för att ta hand om alla saker från min första förlossning och plockar ihop saker som ska fyllas på på rummet.

13:00 Barnmorskan vill sätta skalp samtidigt som hon undersöker den nya patienten.
Hjälper henne med det och kopplar lustgas.

13:20 Går och kissar.

13:25 Dricker ett glas vatten och går för att hjälpa till att packa upp förrådet. Det är tunga otympliga kartonger med allt från sprutor till bindor, till flaskor med handsprit och Torkyrullar.

14:05 kvällspersonalen går på och jag kan äntligen sätta mig ner och äta min frukost/lunch.

14:20 sätter mig på expeditionen och skriver beställningar och gör felanmälningar.

15:00 stämplar ut.

Fötterna värker. Huvudet bultar och stressen äter upp en inifrån. Känslan av otillräcklighet är stor. Det är ohållbart, det kan inte få fortsätta så här.

Men så länge det gör det kommer vi som personal fortsätta bränna ut oss och kvinnor kommer fortsätta skadas för livet.

Skadas på den dag som ska vara den lyckligaste dagen i livet.

Det får vara nog nu.

En undersköterska på förlossningen i Malmö